torsdag 26 februari 2009

Tronarvinge Bernadotte eller Westling?

I debatten huruvida Victoria ska tillåtas (!) ingå äktenskap med en så kallad ”man av folket” anförs med jämna mellanrum som motargument från rojalistiskt håll att kungatronen nu tillfaller ätten Westling. Nu kommer personer med efternamnet Westling ha rätt till den svenska tronen! Föga förvånande har Ansatsfavoriten Jan Guillou varit snabb med att i olika forum påpeka detta. För det är ju självklart att Victoria, som kvinna, kommer ”upptas” i Daniels familj, att deras barn får efternamnet Westling och att det liksom lite mer blir hans barn än hennes. Likaså är det självklart att Victoria gifts bort till familjen Westling och inte tvärtom; att tronen således tillfaller denna ätt i enlighet med makens överordnade roll visavi makans.

Att herr Westling istället gifter in sig i huset Bernadotte och att hans avkomma har rätt till Sveriges tron i egenskap av barn till hans fru verkar diverse stockkonservativa fortfarande ha svårt att acceptera. I enlighet med förlegade seder och traditioner vill man på så sätt befästa mannens roll som familjeöverhuvud och kvinnans som den som vid äktenskap överlämnas.

















Redan 1949 påtalade Simone de Beauvoir i Det andra könet det absurda i att gravida kvinnor ofta anses bära mannens barn. Kvinnan liknas bäst vid en ugn som tar hand om mannens gener som så småningom ska bli till ett barn. Hennes bidrag i reproduktionen reduceras alltså till någon typ av mänsklig väntesal där barnen ligger och förbereds på att komma ut. Hennes egen mer aktiva insats i form av gener och kromosomer talas det inte lika högt om.

De Beauvoirs resonemang (ständigt lika aktuellt!) är i allra högsta grad applicerbart på Victoria/Daniel-debatten. Detta urgamla synsätt att se på män, kvinnor, deras äktenskap och deras avkomma ställs på sin spets då Sveriges tron automatiskt anses tillfalla Victorias make och hans barn, istället för att stanna kvar i Victorias eget grepp för att sedan tillfalla hennes barn.

Säga vad man vill om att Daniel Westlings bakgrund används som motargument för äktenskapet, urmodiga antaganden om vem som gifts bort och vem som upptas i den nya familjen luktar unket och måste tas fram och vädras i det offentliga rummet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag 25 februari 2009

Lystring alla manliga studenter!

Studerar du vid Uppsala Universitet? Är du av manligt kön? Passa då på att söka något av de stipendier som riktar sig till alla flitiga söner av den akademiska världen – sista ansökningsdag i dag!


Anderssons, Sophia von (1926) – ”…studerande manlig avkomling..."
Börjessons äldre (1872) – ”till manliga medlemmar av Göteborgs nation”
Fahlstedts (1892) – ”till manlig studerande av Norrlands nation”
Gahns, Henrik (1932) – ”till behövande manlig studerande av Västmanlands-Dala nation”
Hedbergs, J A (1928) – ”till behövande manlig studerande”
Henschens (1933) – ”till behövande, flitig manlig medlem av Uplands nation”
Hessles (1880) – ”till manlig studerande av Västgöta nation”
Holsts för Gästrike-Hälsinge nation (1879) – ”till flitig, behövande manlig studerande”
Holsts för studerande född i Roslagen (1879) – ”till flitig, behövande manlig studerande”
Johanssons, Axel (1945) – ”till manlig medlem av Stockholms nation”
Johanssons, E D (1931) – ”till obemedlad, begåvad, manlig medicine studerande”
Lefflers (1884) – ”till behövande, flitig manlig studerande”
Lidbecks (1878) – ”till behövande, manlig studerande”
Lincks (1883) – ”till studerande som härstammar på manliga”
Linds, Hans (1889) – ”till behövande, flitig manlig studerande”
Lokrantz' (1947) – ”till behövande manlig studerande”
Marins (1912) – ”ett eller flera stipendier till manlig studerande”
Martins (1914) – ”företräde oavsett nämnda villkor för manlig släkting”
Palmstruchs (1883) – ”till manlig studerande”
Rappes (1880) – ”till en eller två släktingar på manliga linjen”
Sparres, G A (1917) – ”till behövande manlig studerande”
Wahlberg-Engelbrechts (1873) – ”till manlig behövande och flitig studerande”
Wallins, August (1931) – ”till behövande manlig medicine studerande”
Wasenii (1914) – ”till obemedlade, manliga studerande”
Westmans, K G (1918) – ”till manlig studerande av Östgöta nation”
Westmans, O (1876) – ”till behövande, flitiga manliga studerande”

En liten fotnot: Enligt stipendiehandboken får dock enligt Kungl. Brev av 1935-11-01 stipendier ur donationer som tillkommit före 3 juni 1870 tilldelas kvinnlig sökande även om donator angivit eller antytt att manlig sökande avses. Ser du något stipendium ovan som tillkommit innan 1870?

tisdag 24 februari 2009

Grattis Victoria!

En riktig stöttepelare

Det här inlägget kommer inte bli det mest intellektuellt bländande eller bidra med några större nya insikter till jämställdhets- debatten, så därför håller jag det kort. Tänkte bara säga att det kändes lite gött när kronprinsessans blivande andra hälft, Ockelbos stolthet Daniel Westling, på dagens presskonferens (då de lyckliga tu tillkännagav sin förlovning) sa att hans främsta roll i framtiden kommer vara att stödja kronprinssessan i hennes viktiga arbete. Det gav någon form av inre tillfredsställelse (möjligen en småaktig och bitterfittig sådan) att höra dessa ord komma ur en mansmun. Att vara någons stöd. Finnas till för någon annan. Hm, känner vi möjligen igen det där från tusentals andra fall under tusentals år tillbaka? Fast med omvända roller då förstås.

Sen är ju hela förlovningen och kungahuset två ganska störda grejer från början, men det är en annan fråga. Lite glad kan man väl få vara.

måndag 23 februari 2009

Kändisvärldens blinda fläck

Tiotusentals personer i Storbritannien (var annars?) har utsett den hetaste frun eller flickvännen till en toppidrottare. Svenska Elin Woods är nr 1 (hon slog t o m Posh!) och Aftonbladet gratulerar Tiger till sitt oerhörda kap.

Vad är det här? 1953? Om vi nu i utseendefixeringens tid vill ägna oss åt att ranka sportstjärnors partners utseende, så kan vi väl åtminstone ha en undersökning där manliga respektive finns representerade?

I jämställdhetens namn började jag fundera över lämpliga kandidater. Det finns ju massa kvinnliga sportstjärnor, och åtminstone några av dem är ju straighta och kilar stadigt. Jag kunde dock inte komma på någon "sportman", dvs någon som främst är känd i egenskap av just detta.

Mr Annika Sörenstam

Rent spontant tänker jag mig att det är för att män först och främst alltid är individer och inte blir reducerade till att vara ett attribut till en annan person. Jag kan ju förstås ha fel (det har hänt en eller två gånger förut).

Någon som har en sportman på lager?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

torsdag 12 februari 2009

"höhö, visa pattarna"

Det finns få saker som stör mig lika mycket som acceptansen och utbredningen av den vardagliga grabbigheten. Att den överlag ses som harmlös och underhållande. Att man inte kan reagera mot den, vare sig som tjej eller kille, utan att vara en överkänslig surkärring. Att det är grabbigheten som styr de sociala spelreglerna. FORTFARANDE. Trots den utbredda ”medvetenhet” som vi alla bekänner oss till.

För visst är det bekvämt att vara feminist i teorin men slippa tänka på det i praktiken? Visst är det skönt att avfärda all kritik mot ens person med brist på självdistans och humor? Visst är det så.

Ja, man får skämta. Absolut.

Men när skämten blir till jargong och mer regel än undantag hjälper det inte att man säger att man egentligen tycker något annat. Då är det dags att börja fundera på om man hjälper humorscenen framåt eller i själva verket är en del av ett gigantiskt hyckleri.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 4 februari 2009

Moderaternas jämställdhetsgrupp fyller inte ut kavajen

Hillevi Engström m.fl. från moderata utvecklingsgruppen ”Lika möjligheter” skrev igår på SvD:s Brännpunkt om den skeva könsfördelningen i börsbolagens styrelser. Utvecklingsgruppen syftar till att förnya moderaternas jämställdhetspolitik, och i en artikel på moderaternas hemsida intervjuas Engström om gruppens ambitioner och mål. Hon får frågan om vad jämställdhetsgruppens fokus kommer att ligga på:

”Att förnya politiken och komma med konkreta förslag, att våga sticka ut och tänka nytt och att öka moderaternas närvaro i debatten!”

Det låter ju gött. Jämställdhetsdebatten i framförallt dagsmedia är ju inte direkt bortskämd med nytänkande och konkreta förslag. Men vad kom gruppen egentligen fram till i gårdagens artikel? Jag citerar de ”viktigaste” punkterna:

”Det verkar som om det uttalade jämställdhetsmålet i koden för bolagsstyrning /…/ inte betyder någonting”
”Kvinnor behövs som företagare”
”När ska vi se en förändring i börsbolagens styrelser, så att könskvotering kan undvikas?”

Jämställdhetsgruppen med Hillevi i spetsen vill tydligen undvika kvotering i största möjliga mån, men presenterar inga alternativ till hur en jämnare könsfördelning istället kan uppnås. Att säga att ”kvinnor behövs som företagare” är ju långt ifrån tillräckligt och lär knappast skapa förändring. Resten av artikeln bestod enbart i statistik om kvinnors underrepresentering samt ordbajseri om att jämställdhet är bra. Var är nytänkandet? Var är de konkreta förslagen? Och modet att sticka ut? Det enda gruppen uppnår är ju att öka moderaternas närvaro i debatten.