söndag 8 mars 2009

Kvinnor kan!

Nej, det är inte en uttjatad klyscha. Det är en högst angelägen sådan. Det handlar om hur jag blir sedd och bemött som kvinna. Det handlar om det sätt på vilket jag blir tilltalad, och om tron på min (bristande) förmåga.

”Du är en sådan som är skolsmart” har någon kommenterat i syfte att påvisa någon slags kunskapsbegränsning hos mig. Och ja, jag är förvisso skolsmart, men jag är mycket mer än så. Jag vet att jag kan. Men den där kommentaren har alltid levt vidare inom mig. Och den får ständigt ny näring, oavsett om den näringen är omedveten eller uttalat öppen.

Det kan handla om hur man helt plötsligt försvinner i diskussioner som har med politik att göra. Plötsligt finns man inte längre, blir inte längre tilltalad. Det kan handla om att inte bli tillfrågad när ens (manliga) kompisar startar intressanta projekt. Eller om när ens gymnasielärare särskilt berömmer en med tanke på att man ”nådde upp till killarnas nivå”. Det behöver inte ens vara så tydligt nedvärderande för att den underliggande skepticismen ska lysa igenom – det kan till och med handla om den manliga förvåningen när en tjej kommer med en smart poäng eller kommentar.

Ständigt finns där (mer eller mindre) en misstro på tjejers förmåga. Jag tror (eller hoppas?) att den ofta är undermedveten, och många vill nog förneka att den över huvud taget finns. Dessa människor borde dock rannsaka sig själva och tänka ett steg längre innan de ignorerar eller nedvärderar sina kvinnliga kollegor/elever/vänner – för om inte andra tror på oss, hur ska vi då kunna tro på oss själva? Det här inlägget är en shout out till alla tjejer som visar att dom kan, och en fet känga till alla dom som tror motsatsen.

3 kommentarer:

Klara sa...

Jag tror att det ofta handlar om hur tjejer uppmuntras att framställa sig själva. Lite söta och glada sådär, inte alltför ifrågasättande eller krångliga. Blir man sedd som en lättsam person blir man inte lika ofta tillfrågad i "seriösa" sammanhang och blir man inte tillfrågad, så kommer man till slut att tvivla på sin förmåga och pushar kanske inte längre för att få delta. Ond cirkel komplett..

Men kom ihåg: tjejen, du är en stjärna!

Peter sa...

Lite argt var det, Lina. =) Men jag tror att Klara har en poäng när hon säger att det handlar om hur tjejer ska framstå. Jag tror att det grundläggande problemet är att det finns så många samhälleliga konstruktioner som präntas in i oss redan som spädbarn. Vi har oerhört många förväntningar på oss om vad vi förväntas kunna och hur vi förväntas vara. Men även dessa håller på att luckras upp, mycket tack vare tjejer som er. Keep going!

Lina sa...

Jo jag vet att Klara har en poäng, definitivt. Men den där onda cirkeln... Ibland kan jag få för mig att det är lättare att chansa på någon annan än att chansa på sig själv. Det vill säga: jag tror generellt sett att det är svårare att ta utrymme än att ge utrymme, om det är tron på en själv respektive någon annan det handlar om. Med det inte sagt att jag och andra inte försöker ta plats, för det gör vi såklart!

Och tack för den fina kommentaren!