tisdag 27 oktober 2009

Schyman och Ohly klär sin klasspolitik i jämställdhetstermer

Det är ett himla tjat från vänsterhåll om hur regeringens skattepolitik är "kvinnofientlig". Skattesänkningarna har gjort Sveriges kvinnor "fattiga" och är "diskriminerande". Detta på grund av att inkomstklyftan mellan könen har ökat. Alltså den mellan de som tjänar mest (männen), och de som tjänar minst (kvinnorna). 

vad döljer sig egentligen bakom den röda jämställdhetspolitiken?

Men i och med jobbskatteavdraget (en del av Alliansens skattepolitik) så har de som tjänar minst fått behålla en större del av sin lön jämfört med de som tjänar mer. Ett exempel: har du en lön på 20 000 kr, så får du i genomsnitt behålla nästan 1 500 kr mer av din lön per månad. Tjänar du istället 60 000 kr får du behålla drygt 1 500 kr mer av din lön per månad. Ni ser själva att den person som tjänar minst får behålla en större del av sin lön, och därför troligtvis upplever en mer kännbar ekonomisk effekt av jobbskatteavdraget. När Lars Ohly därför talar om att vi "blir fattiga i Fredrik Reinfeldts Sverige", så känns det minst sagt ganska missvisande. Våra löner har höjts, men vi har blivit fattigare?

När Ohly talar fattigdom så gör han det i relativa termer. I Lars Ohlys Sverige är du fattig om din disponibla inkomst ligger under 60 % av medianinkomsten - oavsett hur mycket pengar du tjänar. Till följd av jobbskatteavdraget har medianinkomsten i Sverige höjts, vilket har gjort att fler ryms under detta "fattighetstak", i och med oförändrad inkomst för de som inte har arbetsinkomst (pensionärer, arbetslösta etc). Att då tala om antifeministisk politik och ökad fattigdom grundar sig inte i något annat än klassförakt.

Sedan har skattepolitiken inte enbart bestått av jobbskatteavdraget, utan även av sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. Dessa två skattepolitiska åtgärder har naturligtvis gynnat män mest, eftersom män har de högsta inkomsterna och äger de dyraste fastigheterna. Men har det här med jämställdhet att göra? Jag tycker verkligen inte det.

2 kommentarer:

Klara sa...

Alltså, jag håller verkligen inte med (surprise surprise).

Hur kan det här INTE ha med jämställdhet att göra? Ok, medianen har höjts, men det betyder ju bara att lika många människor ligger över som under denna gräns (och ingenting om klyftorna). Hur ser det egentligen ut i den undre delen? Vilka är det som är fattigast i Sverige? Jo, kvinnor.

Vilka får betala för att skatterna sänks? Vilka jobbar i offentlig sektor? Jo, kvinnor.

Skattepolitik handlar om omfördelning, och hur fördelningen faller mellan män och kvinnor borde i allra högsta grad beaktas av en finansminister som kallar sig själv för feminist.

(Sen tycker jag inte heller det är helt crazy att tala om fattigdom i relativa termer, men det är väl en grundläggande ideologisk skiljelinje antar jag :P)

Lina sa...

Jag förstår inte din poäng i andra stycket. Vet inte om det är jag som är trög (troligt alternativ, klockan är 02:15) eller om det inte går fram vad du menar...

Och varför skulle minskade skatteintäkter automatiskt leda till att man väger upp för denna "förlust" genom att sänka lönerna i offentlig sektor?

Jag skulle säga att omfördelning (hur den faller mellan kön) i termer av att män och kvinnor ska ha samma rätt och tillgång till välfärdstjänster är den viktiga aspekten, snarare än att man ska plana ut inkomsterna.