onsdag 21 april 2010

Varför jag blir så jävla förbannad och varför Anders Svensson gråter

Egentligen vill jag bara börja såsom Annika Lantz övervägde att börja sin omtalade bangartikel i somras. JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD. Jag väljer precis som citerad att förtydliga mig lite istället.

När min mamma var liten och skulle åka skridskor med sin tjejkompisar fick de oftast åka på en liten isplätt i utkanten av skridskoplanen. Problemet var inte grus på isen eller att isen var extra bra i utkanten av planen utan att resterande av isen skulle användas till de jämnåriga killarnas ishockeyspel. De behövde ju plats herregud; mål, klubbor, SPELYTA!

Ovanstående fenomen visas tillslut för alla barn – sporten tillhör i slutänden männen– och blev mest tydligt för mig när jag gick på högstadiet fick boken fittstim i julklapp. Ett av bokens kapitel behandlar ämnet tjejer och sport; och då främst tjejer och fotboll. Kontentan av kapitlet var att när det kommer till kritan finns ingen framtid inom fotbollen för tjejer eftersom ingen sponsor eller klubb i slutänden ändå kommer att satsa på dem. Svart på vitt. Fel kön. Fel intresse.

Detta var då och situationen har idag till viss del förbättras. Artiklar om framgångsrika svenska och utländska damlag, damallsvenskans resultatet i tidningen och en relativt stor uppmärksamhet runt framgångsrika fotbollspelare som Martha och Vickan.

Att situationen är bättre betyder dock knappast att det idag är bra. Den övergripande attityden där kvinnor är främlingar och tillfälliga besökare i sportvärlden är fortfarande skrämmande närvarande. De tydligaste exemplen får du genom att bara att slå upp vilken dagstidning som helst. Den ena dagen rapporteras det om ett svenskt kvinnligt fotbollslag i nationell toppklass som får skotta sin egen träningsarena. Andra dagen reser sig hela Sveriges herrfotbollselit mot att gudförbjude en kvinna skulle träna herrarnas fotbollslandslag. Frågan så känslig att Anders Svensson nära på att börjar gråta när han ska uttala sig om saken i media. DET ÄR SKILLNAD PÅ DAM OCH HERRFOTBOLL.

Du behöver inte ens vända dig till massmedia för att denna bild ska målas upp. Fråga valfri person med något som helst intresse för fotboll. – ”Tjejfotboll är tråkigt. De springer långsamt. De har ingen teknik. Och vad är grejen med att hela jävla landslaget är gay?”

Det är svårt att argumentera och diskutera med någon som har dessa åsikter. Vissa saker tycker man helt enkelt bara och vissa anser att herrfotboll är Guds gåva till människan och damfotboll det motsatta. Fine! Men det som är kärnan i detta är att det egentligen inte handlar om vad dessa personer tycker. Det handlar om hur man uttrycker sina åsikter, om man faktiskt måste uttrycka sina åsikter och om du sparkar på någon som redan ligger ner. Det handlar om att du indirekt planterar en föreställning i samhället där man säger till unga tjejer att just eftersom de är av kvinnligt kön är det tråkigt att titta på när de spelar fotboll. Det handlar om att ha två elvaåringar framför sig och säga till pojken; - ”Spela fotboll, satsa, det är jävligt roligt att titta på när du spelar” och samtidigt säga det motsatta till tjejen. DET är vad dessa åsiktsyttringar egentligen handlar om. Och DET är vad media och en stor del av de fotbolls Sverige idag förmedlar ut i samhället.

Det mest skrämmande av allt är egentligen inte alla ovanstående exempel utan att jag själv ofta inte ens reagerar på hur sportsidorna i DN ser ur eller hur prioriteringarna ser ut i sportsändningarna på TV. För att återigen göra som AL uppmanar jag er att någon dag ägna ett par minuter att räkna bilderna på tidningarnas sportsidor - bara som en påminnelse för oss alla om hur verkligenheten faktiskt ser ut. Enkel matte: hur många bilder på kvinnliga idrottare visas och hur många på manliga. Vi kan väl alla ses om några veckor och stämma av.

’til then; utför valfri sportaktivitet, gör det mitt på arenan och vid snöfall; skotta för allt i världen inte planen själv.

11 kommentarer:

Klara sa...

inte konstigt att de springer långsamt om de fysiska förutsättningarna är lite sämre än mäns, men de tvingas spela på samma planer. SUCK.

Anonym sa...

Själv skulle jag vilja uppmana folk att faktiskt gå och se på kvinnoidrott, så länge det är som max 2-300 personer som tittar på de kvinnliga elitlagen så kommer de inte få något utrymme, vare sig i tidningar, tv eller bland sponsorer.

steffe sa...

1. Varför ska tidningarna skriva om det när folk inte bryr sig (vilket man i sig kan ha åsikter om)?
2. Pia Sunghage vore grym som förbundskapten.
3. Anders Svensson är sämst.
4. Varför ska man titta på folk som är dåliga på fotboll när man kan kolla på folk som är duktiga? När en svensk 100m-löpare klår Bolt kollar jag på SM i friidrott å när en brud lirar skjortan av Messi kollar jag på damfotboll. Inget kommer nånsin hända så jag slipper ^^
5. Ja, genusrelaterade socialiseringsprocesser är rätt trista.
6. Det är jävligt borgerligt att få planen skottad åt sig.

Sofia sa...

1.
Självklart är detta en poäng, dock blir då frågan, vad är hönan och vad är ägget? Blir folk intresserade av det tidningarna skriver eller skriver tidningarna om det som folk blir intresserade av?
3. Indeed, men trevligt av honom att bryta könsrollerna och gråta offentligt. Det får vi ju ändå ge honom.
4. Så du ser alltså inte på någon sport där det finns de med bättre fysiska förutsättningar - du missar alltså Anja i störtsloppsbacken? Kalla i längdspåren? Och kollar aldrig aldrig på barn som idrottar?

Catharina sa...

Till steffe: Ang 4. Jag har aldrig förstått varför man ska jämföra tjej- och killidrott, det är fullkomligt irrelevant. Som Sofia skriver ser ju verkligheten inte ut som du beskriver den, dvs att man alltid tittar på det som är "bäst". Jag menar varför tittar man på herrallsvenskan i fotboll när man enbart kan kolla på la liga (som ju givetvis är bättre) istället?

Det är självklart att kvinnor pga av sina sämre fysiska förutsättningar utför saker på en fotbollsplan långsammare etc än män, detta gör dem dock inte "sämre" i någon relevant betydelse. För hävdar man något sådant måste man även tycka att Anja Pärsson är sämre än Patrik Järnbyn på skidor, eller att Carolina Klüft är sämre på sjukamp än vilken random okänd manlig mångkampare som helst. Visst, både Pärsson och Klüft skulle förlora mot de ovannämnda manliga exemplen, men anses ändå som bättre eftersom det enbart är
hur man står sig i konkurrensen bland övriga inom det egna könet som är relevant för att avgöra något sådant. Det är precis samma sak med bollidrotter och de utövande av dessa sporter; så länge kvinnor tävlar mot kvinnor och män mot män kan vi skippa alla ointressanta jämförelser mellan könen.

steffe sa...

Till sollan:

1. Jag tror absolut att media skapar intresse för det de skriver om men en tidnings ( dvs. komersiella tidningar. vi har väl knappt några icke-kommersiella värda namneti sverige, lr?) uppgift är väl inte i första hand att skapa intresse för det som De Upplysta anser värt intresse? De är privatägda företag som ska generera avkastning åt sina ägare (sen kan man kanske ha åsikter om det systemet, men det är en annan fråga imho). Att svt/sr försöker satsa på VM i damfotboll, visar curlingen i OS och rapporterar från volleyboll-SM är dock en annan sak, å här gör väl media (statskontrollerad, dvs.) en hel del? Jag vill minnas att fotbolls-VM för några år sedan blev riktigt poppis bland tv-tittarna där ute.
3. Jo, allt fint å se att vuxna människor faktiskt oxå gråter när de blir ledsna.
4. Jo, du har nog en poäng. Jag överdrev. Jag va en av dem som kollade på dam-vm för några år sen (se ovan) och visst såg jag Kalla å Pärson i vintras. Anledningen till detta är dock, tror jag, att jag är upplärd att hålla på sverige när det ska sportas, i alla lägen. Ren å skär nationalism, om än i rätt harmlöst format. Av andra emotionella skäl kollar jag oxå på div. 2-bandy emellan varven. Ungar som sportar har jag nog aldrig kollat på, om det inte varit nån släkting. Poängen är att det, för mig, är uppenbart att sport blir roligare att kolla på ju duktigare utövarna är. Tyvärr är män överlag mkt bättre på vissa saker som råkar vara centralt inom många sporter och därmed är det roligare med herridrott än damidrott, överlag. Sen finns det, som du visat, situationer när annat (lag-/nationslojalitet eller personliga relationer) också är väldigt viktigt, om inte viktigare (jag ser personligen hellre en fotbollsmatch om VM-bronset där sverige är med än en final spanien-argentina).

steffe sa...

till catharina

Som jag nämnt ovan medger jag utan vidare att ni har en viktig poäng i att man inte alltid kollar på den bästa ligan (eller motsv.) inom en viss idrott. Jag håller oxå med dig i ditt resoneprat om att man isf skulle rata allsvenskan och bara kolla på la liga. Som jag tidigare sagt förklaras det av att folk har personliga band till vissa klubbar/nationer/utövare och därmed intresserar sig för något de annars inte skulle intressera sig för. Jag bryr mig inte ett särskilt mycket om den österrikiska ligan, fastän den är bättre än allsvenskan, för att jag inte har några band till den. Dock ser jag gärna på el clásico då det är bland den bästa fotboll som finns tillgänglig.

Vad gäller relevansen hos resonemanget kring tjej-/killidrott håller jag inte med dig över huvud taget. Självklart är Järbyn bättre än Pärson! Jag har sämre förutsättningar att springa fort än Usain Bolt; betyder det att han inte är bättre än jag på det? Med ditt resonemang skulle jag kunna påstå att Einstein inte alls var "bättre" än jag på matte; han hade bara bättre förutsättnignar (han var smartare). Således är det djupt orättvist att hans metematiska funderingar höjs till skyarna medan mina inte ens skrattas åt.

Catharina sa...

till steffe igen: du missar nog poängen i det jag skrev. som jag skrivit ovan är det givet att järbyn i absolut mening är bättre än pärsson. jag vidhåller dock att pärsson generellt sätt anses bättre tack vare sina framgångar (självklart inte i absolut mening, men i alla relevanta avseenden; dvs sett till framgångar i tävlan mot övriga av samma kön där hon ju slår järbyn med hästlängder). men jämförelsen i sig är såklart fåning- och det var det som var min poäng; jämförelser mellan könen är irrelevanta och poänglösa, liksom jämförelserna mellan dig själv och bolt/einstein. här ingår alltså inte något slags rättvisekoncept, jag håller mig till att påpeka vad som är relevant och vad som inte är det.

steffe sa...

Och jag tycker dina argument för att det skulle vara irrelevant är väldigt bisarra. Den enda relevanta jämförelsen är alltså den mellan medaljskåpen? Är en ungdomsidrottare som vunnit massa medaljer för småttingar bättre än 2an i vuxen-VM? det är ju en fullkomligt absurd definition av vem som är bäst på ngt. Däremot håller jag med dig om att Pärsons prestationer anses bättre, eftersom vi genom -infoga valfri konstruktivistiskt teori- processer delar upp tävlande i kvinnor och män (och handikappade, ungdomar etc.) för att fler personer, som annars inte skulle kunna tävla seriöst, ska få känna sig duktiga en stund. Vad jag emellertid finner ganska intressant är att du inte bara tycker att jämförelser mellan kvinnor och män är meningslösa, utan även inom könen (mellan mig och albert/usain). Bprde inte det innebära att du finner alla sorters tävlingar, jämförelser osv. meningslösa? Om det är meningslöst att jämföra mig med einstein, är det inte då meningslöst att jämföra Pärson med Kostelic? Eller Umeå IK med DIF? Är inte alla tävlingar, och mkt mer därtill, helt meningslöst? Nihilum veritas est?

Catharina sa...

Vad tjänar en jämförelse mellan en “småtting” och en vuxen till? Vad tjänar en jämförelse mellan män och kvinnor till? Vad tjänar en jämförelse mellan dig och Einstein till? Vad bidrar sådana “observationer” till i debatten?

“...delar upp tävlande i kvinnor och män (och handikappade, ungdomar etc.) för att fler personer, som annars inte skulle kunna tävla seriöst, ska få känna sig duktiga en stund”. Ja, som alla vet är kvinnor, handikappade och ungdomar inte seriösa som idrottsutövare. Bara män är seriösa. Så är det. Men det är ju schysst att även de oseriösa avarterna får känna sig duktiga ibland.

En förklaring till varför jämförelsen mellan Pärson och Kostelic är relevant, men inte den mellan dig och Einstein, känns ärligt talat öveflödig. Men om det vore möjligt att få till en tävling mellan dig och Einstein, eller Bolt för den delen, skulle man givetvis kunna prata om en jämförelse. Om än inte en speciellt intressant eller givande sådan.

steffe sa...

Catharina, jag har faktiskt aldrig påstått att barn osv. inte kan idrotta seriöst. Det jag sa var att vi valt att dela upp tävlande i olika kategorier baserade på kön, ålder, handikapp etc. vilket medför att barn, kvinnor, handikappade och andra förfördelade också kan ta guld. En femåring skulle inte någonsin platsa i Tre Kronor, men hen kan kanske platsa i Tre Kronor För Femåringar. Sluta lägg saker i min mun, är du bussig.

Du har nu i varje inlägg sagt att du tycker att en förklaring till varför en jämförelse mellan Kostelic å Pärson är relevant men inte mellan mig å Einstein är överflödig. Jag håller inte med, men tänker inte tvinga ur dig en motivering som du inte verkar vara intresserad av att ge. Synd, tycker jag.