torsdag 30 december 2010

Bokslut 2010

2010 blev året då två svenska kvinnors initiativ till icke-polariserande jämställdhetsarbete fick, egentligen något oanade, proportioner – och rätteligen så . Både #prataomdet och Rättviseförmedlingen är lysande exempel på hur enkelt det faktiskt kan vara att göra någonting som gör konkret skillnad. Och i ett debattklimat som minst sagt kan karaktäriseras som bistert är det befriande att se sådana här initiativ som inte genererar tonvis med häcklande kommentarer.

Och let’s face it – det är så den svenska jämställdhetsdebatten, i den mån den fortfarande lever, ser ut idag. Den har liksom gått lite i stå. Och på ett sätt tänker jag mig att det är för att det har varit brist på just sådana här initiativ – ’könssöverskridande’, inkluderande och positiva initiativ.

Alla debatter kan inte vara trevliga, alla samtals slutliga destination är inte samförstånd. Men att bara möta polarisering och allmänna haterz är faktiskt för jävla tröttsamt. Vi kan inte bara ha det heller, det orkar ingen i längden – känslan av att alltid prata för döva öron skapar sällan annat än frustration (alla som liksom jag läser Genusnytts kommentarfält regelbundet vet vad jag menar och jag är säker på att känslan är besvarad på motsatta sidan). Vad Rättviseförmedlingen och #prataomdet har visat är att det trots allt finns sätt att vitalisera debatten och förnya det sätt med vilket vi angriper frågor om, samt diskuterar jämställdhet.

Så tack Johanna Koljonen och tack Lina Thomsgård. Ni var bäst 2010.

1 kommentar:

Sara sa...

Mycket intressanta inlägg här!

Kvinnan och mannen skulle från början aldrig ha satts i en position att konkurrera om någonting ickeexisterande. Det är girigheten som fött ojämställdheten och det ni verkar fajtas för är att kvinnan ska få lika stor del av ¨kakan¨. Vilket är helt absurt men förståeligt. Istället tycker jag båda kvinnorna och männen ska ta ett steg ifrån det arbetslivet, älska naturen och sig själva. I dag är det 0 fokus på att alla levande varelser kommer från en och samma atom och att vi ska samleva med djur och natur. Mannen har haft ett överläge när det kommer till bland annat jobb och på grund av att alltid sukta efter mer har mannen tryckt ner kvinnan, för att minska konkurrensen.
Människan är född med ett intellekt som överträffar de flesta andra varelser på jorden vilket vi utnyttjat och det har resulterat i att vi förslavat alla andra som delar vår omgivning. Idag ägs majoriteten av världens så kallade rikedommar av en minoritet människor och när jag läser er blogg reagerar jag över att ni inte ställer er kritiska till detta och vilka som egentligen är underkastade i samhället.
Både mannen och kvinnan är syndabockar för det rådande förhållandet i världen och jobb, pengar och religion är någonting som människan fött och kommer förhoppningsvis gå i graven med.